Basinkomst är ekonomiskt möjligt!

Jag var hemma för vård av barn och trots febern så lekte de små tvillingarna på tre år på bra själva. Det gav mig tid att fundera lite på världens problem och lösningar på dessa. Jag har på senare tid funderat lite på det som kallas basinkomst (även kallat medborgarlön). Tankarna var om det är en bra och möjlig lösning på människors behov av ett socialt skyddsnät samt som en fördelningspolitisk åtgärd.

Men vi kanske ska börja med en liten bakgrund av mina politiska ståndpunkter. Jag är av ganska liberal politisk uppfattning och tycker att människan själv bör bestämma så mycket som möjligt av sitt liv. Jag har problem att befatta mig med kontroll och styrning och tror att människan växer och mår bäst utan allt för hårda piskor. Samtidigt tycker jag att rättvisa är den bästa av alla principer men inser också att mycket i livet är väldigt orättvist. Vissa föds med stora talanger inom t ex idrott och musik eller är oerhört begåvade i något annat som kan ge dem en bra lön. Andra föds med begränsade mentala eller fysiska resurser och behöver extra hjälp och stöd för att finna en plats i tillvaron. En del, de föds in i rika familjer och får arv som generationer skulle kunna leva gott på om de bara förvaltades rätt. Men de allra flesta människor föds i relativt fattiga familjer där varje dag mer eller mindre är en kamp för att få ihop till livets nödtorft såsom mat och husrum. Allt detta är i grund och botten rätt orättvist men egentligen inte mycket att göra något åt.

De största och mest orättfärdiga orättvisorna är istället de vi kan göra något åt. Det visar sig nämligen att ju rikare man är desto mindre andel av sina inkomster går till skatt på grund av möjligheter till avdrag och skatteplanering samt undantagsregler för storägare i företag. Inkomst på kapital beskattas mycket lägre än inkomst av arbete. För mig är lika stor andel av inkomsten i skatt en rättvisa. Det spelar ingen roll att en som tjänar tio miljoner betalar 5 miljoner i skatt och en som tjänar 100 000 betalar 50 000 kr i skatt. Det är rättvist för båda bidrar procentuellt lika mycket av sina inkomster. Att den ena drar in 100 gånger mer än den andre i skatt är inte orättvist. Han får ju också 100 gånger mer att leva på.

Det är också rättvisa när vi alla har samma rättigheter och möjligheter.För mig är vårt svenska barnbidrag utformat enligt de mest rättvisa principer jag kan tänka mig. Vi bidrar alla genom våra skatter till barnbidraget och det betalas ut till (föräldrarna av) alla barn, fattig som rik. Det gör mig inget att Stefan Persson, ägare av H&M, också får barnbidrag för sina barn trots att han inte behöver det. För det skulle helt enkelt kosta en förfärligt massa pengar om vi skulle inkomstpröva barnbidraget och behöva tillsätta en apparat för att kontrollera vilka som skulle vara behöriga och om folk skulle fuskar med bidraget.

Jag anser samhället är viktigt för att upprätthålla lag och ordning, skola och utbildning, försvar och det är dessutom bäst lämpat att ta hand om vår hälso- och sjukvård. Jag anser också, som jag tidigare nämnt, att en viss omfördelning behövs från de mer välbeställda till de mindre lyckligt lottade. Jag gjorde därför en liten räkneövning, när nu ungarna lekte så bra. På ekonomifakta.se fann jag att våra skatter procentuellt fördelade sig på följande utgifter:

• Allmän offentlig förvaltning, 14%
• Försvar, 3%
• Samhällsskydd och rättskipning, 3%
• Näringslivsfrågor, 9%
• Hälso- och sjukvård, 13%
• Utbildning, 13%
• Socialt skydd, 41%
• Övrigt, 4%

Den allra största posten är alltså socialt skydd, som jag antar utgör arbetslöshetsstöd, pensioner, sjukförsäkringar, barnbidrag mm. Alltså saker som en basinkomst är tänkt att ersätta. Jag fann att vårt skattetryck låg på 44,5% för närvarande och att BNP för 2011 var på 3495 mdkr, vilket skulle innebära att i 2011 så hade staten 1555 mdkr (3495x44,5%) i skatteintäkter. 41% av det är 637 mdkr. Med 9,5 miljoner invånare så utgör detta att varje svensk i genomsnitt skulle kunna få en ersättning på nästan 5600 kr/mån vilket är en ganska stor summa som man faktiskt skulle kunna överleva på om man var själv och levde snålt, och det är ju det som är tanken med en basinkomst. Nu så kanske man inte skulle ge t ex barn full basinkomst för då skulle man få ut väldigt mycket pengar som barnfamilj. Själv har jag fyra barn och vi skulle då få 33 600 kr, vilket är mer än vi skulle behöva. Säg istället att man får 0,33 som barn då skulle min familj få ca 21 500kr vilket kanske börjar närma sig ett slags grundskydd som vi skulle kunna överleva på om vi inte hade några jobb. För tanken med basinkomst är ju egentligen inte att ersätta lönen utan bara vara ett grundskydd att falla tillbaka på och ge medborgarna rum att växa och må bra.